Historik ...
Förmän
Nils Hartelius
Ryttarens torvströfabrik grundades 1906 av Nils Hartelius på Grimstorp för att utvinna den synnerligt goda förekomsten av torv på Ryttarens mosse. Fabriken är belägen i Falköpings kommun, Yllestad socken, intill järnvägen Falköping -Nässjö. Den torvströ som framställdes användes främst som strö i djurstallar men även till torrklosetter samt för emballering av frukt. Ryttaren var en av de större torvströfabrikerna i
Sverige. Fabriken hade tre pressar med en beräknad
produktion av 75 000 balar om året. Vid högsäsong kunde
upp till 200 personer vara sysselsatta vid fabriken och ute på mossen. Ryttaren blev därför en viktig faktor för försörjningen i bygden. |
Under 1930-talet exporterade Ryttaren torv bl. a. till USA. När nya tekniker för gödselhantering successivt infördes i ladugårdarna efter andra världskriget försämrades marknaden för ströprodukter i Sverige. Fabriken var då nära en nedläggning.
Räddningen kom när Hasselfors Bruk köpte Ryttaren 1964. Hasselfors var vid den tiden i stort behov av fabriker för tillverkning av sina nya torvprodukter för trädgårds-odling, så kallad Solmull. En viss modernisering skedde vid Hasselfors övertagande 1964. Bland annat övergick man från att pressa torven i balar till att pressa i säck. Två tryckluftdrivna pressar installerades för detta ändamål i det nybyggda pressrummet i fabriken. På slutet av 1960-talet rustades torvbanan upp och några lok från andra mossar som Hasselfors ägde flyttades till Ryttaren.
Fram till början av 1990-talet gick produktionen sin gilla gång. 1996 slutade Hasselfors att ta upp torv på Ljunghemsmossen och torv kördes i stället med lastbil från Hasselfors till Ryttaren. Detta blev med tiden ohållbart och strax innan jul 1997 pressades den sista säcken på Ryttaren i Hasselfors regi. Fabriken lades ned officiellt under 1998 och 1999 bildades Föreningen Ryttarens torvströfabrik.
Fabriken är intressant för att den har behållit sin sekel- lskifteskaraktär under hela 1900-talet och att den tekniska utrustningen, med bl. a remtransmissioner som kraftöverföring, användes ända fram till nedläggningen. Två av de ursprungliga tre pressarna finns kvar idag.
Den smalspåriga järnvägen som användes för införsel av torv är i kördugligt skick med lok och vagnar och har under de gångna säsongerna forslat besökare ut på mossen. Idag finns det fyra lok, en arbetsvagn, en snöplog och ett femtontal vagnar, varav fyra används i passagerartrafik. Torvbanan har idag en längd av 3,5 km. Utav dessa trafikeras idag 2 km. Tyvärr hann 3-4 km av torvbanan att rivas upp och avyttras innan föreningen tog över.
Sågen, maskinhuset, träullsfabriken, arbetarbostäder med
ekonomibyggnader, matsalen och den lilla lanthandeln finns
fortfarande kvar och skapar bilden av ett litet bruk på
landsbygden runt sekelskiftet.
av: Hans Hellman
Notarius Karlsson kom till Ryttaren 1906 och blev förman. Han var född i Östra Frölunda 1873 och dog 1947.
Arbetarfolk vid Ryttarens torvströfabrik åren 1936 - 37
Stående från vänster: Josef Fogelberg, Sven Wallin, Sten Svensson, Josef Carlsson, Knut Eriksson, Johan Johansson.
Sittande från vänster:Johan Johansson (Egerbo) Carl Svensson, George Löfving, Ture Hellberg, Emil Lindgren med dottern Astrid, Artur Sandahl, Britten och Sigbritt Lindgren.
Kafferast ute på mossen.
Från vänster: Gösta Gustavsson, Erik Svensson, Thure Hellberg, Göte Svensson och Artur Sandahl
Balpress från 1947
Påsar för torvströ
Oljeboden
Det gamla lokstallet med spår ut mot mossen
Förmän verksamma på Ryttarens torvströfabrik
1906-1939
Notarius Karlsson, född i Östra Frölunda 23/9 1873, död 28/1 1947
1939-1942
Karl Johan Karsberg, född i Snavlunda 4/3 1894, död 19/8 1980
1942-1949
Elfton Andersson, född i Rogberga 4/1 1909, död 24/1 2001
1949-1959
Lage Wilhelmsson, född i Rogberga 16/5 1906, död 4/1 1984
1959-1968
Artur Sandahl, född i Yllestad 13/4 1901, död 19/10 1992
1968-1996
Stig Helander, född i Karleby 10/3 1927, död 22/2 1996
Notarius Karlsson